
Jag fastnade och började fundera på detdär med framtiden, och jag kom fram till att jag kräver inte så mycket annat än detdär för att vara lycklig. och jag är säker på att jag kommer att få det. Det krävs bara en sista insats av mig (som jag hoppeligen kommer få möjlighet att göra från höstwen och framåt), sedan är jag redo att starta upp mitt liv igen. Ibland undrar jag om det var onödigt av mig att hetsa mig till sthlm o skita i allt annat, o det kanske det var. Se nu, jag sitter här arbetslös och fattig, men jag tycker ändå inte det var förgäves. Jag har hittat fantastiska vänner där och jag vet att jag alltid kan komma tillbaka dit. Frågan är om jag skulle gjort det om jag inte åkt då? Jag tror faktiskt inte det. Ibland lönar det sig att vara dåraktig.
och jag tror jag kommer att börja i en jävligt rolig skola i en jävligt rolig stad. Jag tror att mitt liv börjar lösa sig nu. Jag hoppas det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar